ULL EN VÄXANDE RESURS

Denna kurs består av fyra kursdagar. Det var stort intresse för kursen, så redan från början ordnade de till det så att två grupper fick plats. Första träffen var vi alla från båda grupperna. Tillsammans var vi 40 deltagare spridda över hela landet. I vårt första brev fick vi fylla i en enkät som visade att vi tillsammans mer än 500 st får och representerade 14 olika raser. Det var 11 st som klipper sina får själv maskinellt och 6 st som klipper förhand. Endast fyra st säljer sin råull och 20 st säljer sina egna produkter.

Dag 1:
Kerstin Danielsson inledde seminariet och hälsade oss välkomna. Presenterade upplägget och gav sedan ordet till Birgit Boberg från Jönköping. Birgit är projektledare för "Lantraser vårt kulturarv". Hon arbetar för att det ska bli lönsamt med lantraser och gav oss tips om hur vi kan få ett mervärde på våra produkter. En idé Birgit har är ett gemensamt varumärke för oss med lantrasdjur. Ett märke som poängterar att det är Svensk Lantras produkten kommer ifrån.

Efter henne talade Michael Olin om reklam och marknadsföring. Poängterade hur viktigt att varumärket är genomtänkt och att helheten är med. Det måste ge rätt assocciation. Det blev en bra och livlig diskussion utefter endel frågor han ställde.

Efter lunch berättade Kia Gabrielsson och Margareta Wik om deras Ullprojekt i Värmland. Saknaden av ett ulltvätteri i Sverige upptäcktes och i november 2004 startade de en förstudie om ett Ulltvätteri. Tanken är att det ska öppnas i Kil, bara några praktiska saker kvar att lösa först. Inspirationen har de fått av ett studiebesök i Norge, som ligger långt före oss vad gäller ullhantering.

Sedan tog Maria Ericson över och berättade lita om föreningens Ullgrupps arbete. Hur arbetet med vadmalstyget och nålfilten kommit till.
Åsa Persson som är formgivare talade om sitt projekt där hon studerat ullen från skogsfåret. För hennes egen del var det för att få fram ett bra garn till mattor. Ur en fäll fann de en mängd olika nyanser av vitt, grått och brunt.
Nina Östman, medförfattare till den nya "Fårboken" berättade om sitt intresse för kulturarvet och hur viktigt det är att bevara.

Vi avslutade dagen med en guidad tur på Nordiska museets samling av ulltextilier. Vår guide där var Intendent Berit Eldvik som visade många fina alster från bla 1700-talet. Sedan fick vi en stund själva gå runt och titta på allt vad de har. En guldgruva för den vetgirige.

Dag 2:
Denna dag träffades vi i Sollentuna kl. 09.30. Föredragshållare var Allan Waller - spinnare, författare och föreläsare, och Gunnar Lindberg - från Östersund med en ryafårsbesättning som inriktar sig på brodyrgarn.

Allan inledde dagen. På bordet framför oss låg två olika ulltussar. Bara genom att titta, känna och lukta och utan att veta vad för typ av ull det var, fick vi komma fram till dess egenskaper och olikheter. Listan blev lång - att man kan få fram så mycket av den lilla ulltussen. Tex. mjuk, kort, krusig, tunn, vit, matt, elastisk, fluffig, formbar osv. Detta är exempel på ur den ena tussen beskrevs - den andra fick motsatta egenskaper. Genom dessa egenskaper fick vi lära oss skillnaden på en egenskap och konsekvensen av den egenskapen. Tex tunna fibrer är en konsekvens av att den är mjuk. Vi fick en rejäl genomgång av fiberns uppbyggnad och hur den fungerar.

Gunnar fortsatte med att ge oss tips om hur man sköter sina får på bästa sätt för att få den bästa ullen. Han berättade om fåråret på sin egen gård som när den klipper, lamning, släpper på bete och hur utfodringen kan påverka ullkvalitéten. Det man oftast inte tänker på är att ullkvalitéten börjar redan vid parningen och hur fibrerna sedan bildas.

Som avslutning på dagen tog alla fram sin medhavda ull och fick den bedömd. Det är stor variation på våra får, även inom raserna.

Tänk dock på att det finns ingen dålig ull, det gäller bara att hitta rätt produkt till rätt ull.