1. Vilken ras är lämplig att börja med?
Viktigt att själv titta på olika flockar och bilda sig en egen uppfattning. Ingen ras är generellt svårare eller lättare.
Man gör en insats oavsett vilken ras man väljer, men vissa raser har färre individer än andra, det kan vara en aspekt när man väljer.
Man ska välja djur som tillhör genbank. Innan du köper prata alltid med livdjursförmedlaren i föreningen så att djuren i besättningen är ok.

2. Behöver man ha en egen bagge, eller kan man ordna med parning på annat sätt?
För att få stor genetisk spridning är det bättre ju fler baggar man använder inom rasen. Därmed sagt att det bästa är att varje grupp har sina egna baggar (fler än en bagge är att rekommendera om antalet tackor tillåter det). Även med tanke på de sjukdomar som finns och smittspridning är det bättre att ha sina egna baggar. Har man ej möjlighet att hålla bagge året runt av olika skäl är det bäst att samverka med så få besättningar som möjligt och i regel med samma, då har du bättre koll vad det gäller smittspridning. Obs! ska man dela bagge så måste man ha samma Meadivisna status.

3. Hur länge kan baggen gå med tackorna?
I princip kan baggen beroende på humör och läggning gå med tackorna och lammen året runt
En del av våra fårraser har dock visat sej bli dräktiga ganska snart igen efter lamningen och har då fått lamm två ggr samma år vilket inte är att rekommendera. Därför brukar man släppa baggen till tackorna på hösten lite beroende på när man vill ha larmning. (lite kan man styra) I regel räcker det om betäckningsperioden är en månad då får man ju inte heller så lång lamningstid på våren. Är baggen snäll kan han som sagt gå kvar med tackor och lamm.

4. Kan en bagge gå ensam i en hage?
Baggen bör inte gå ensam, får är flockdjur och bör vara minst två.

5. Vilken ålder på lammen när man skiljer dem från tackan?
Tidigast fyra månader gärna fem. Ser man att bagglammen börjar intressera sej för mycket av tackorna är det dags att skilja från.

6. När på året är det lämpligt att börja med får?
Det går bra vilken tid som helst på året. De allra flesta säljer djur på hösten när lammen skiljts ifrån men ibland säljs dräktiga tackor på vintern eller tackor med lamm på försommaren. Det kanske är lättare att lära känna djuren och komma nära dem under stallperioden och i så fall köper man fåren på hösten.

7. Hur stor betesyta behöver ett får?
Det beror till stor del på betets karaktär. En rekommendation som finns för vallbete är sju tackor/hektar. På ett magrare bete som t.ex. äng och skogsbete ska man ha färre djur/hektar. Viktigast är att ha koll på djurens kondition och hull och att kunna byta bete när det behövs.( se även fråga 13)

8. Foder
Grovfoder
Största andelen av fårens utfodring under stallperioden ska utgöras av grovfoder och som grovfoder ges lämpligen hö eller ensilage av god kvalitet, ca 1-2 kg /dag och djur. Får uppskattar smalbladigt hö och ratar ofta stora delar av ett hö som är alltför grovt. Om du har ett klöverrikt foder (hög proteinhalt) är det lämpligast att ge det till tackorna under digivningen. Tänk på att fårens magar måste vänja sig vid fodret långsamt

Kraftfoder
Vanligtvis ges kraftfoder endast till dräktiga tackor och under digivning, men om det finns behov ska naturligtvis kraftfoder även ges till andra som har svårt att hålla hullet, t ex gamla djur eller djur som av någon anledning behöver extra tillskott. Däremot ska allmogefår naturligtvis inte flushas och ges extra proteinrikt foder inför betäckning. Mängden kraftfoder bestäms av individens hull och den allmänna konditionen. Det är inte möjligt att göra en hullbedömning på ett får enbart genom att titta på det utan man måste känna igenom djuret. Om du inte vet hur du hullbedömer ett får på rätt sätt måste du införskaffa den kunskapen. En individ ska hullbedömas vid upprepade tillfällen under stallperioden, speciellt dräktiga tackor.

Allmogefår av liten ras, t ex roslagsfår behöver inte lika mycket kraftfoder som de större allmogeraserna, t ex värmlandsfår. Kraftfodergivan ska ökas upp successivt och man börjar med en liten mängd en gång per dag för att tackorna ska tillvänjas och ökar därefter givan efter hand. Om det finns behov kan kraftfodergivan delas upp på två tillfällen per dag.
Mängden kraftfoder som ges beror också på fodrets innehåll. Lämpligt kraftfoder är korn och havre. Om du använder ett färdigproducerat kraftfoder, kontrollera noggrant proteinhalten och blanda vid behov ut det med korn eller havre. En tacka behöver 20-25% proteininnehåll under dräktighet och digivning. En tacka som väger 50 -60 kg kan, vid högdräktighet och digivning, behöva 400g kraftfoder per dag, eventuellt mer, uppdelat på två tillfällen. Mindre tackor, på 30-40 kg, kanske som mest behöver 250-300g/dag. OBS! en tacka kan väga mer för att hon är fet och mindre för att hon är mager så var noga med hullbedömningen. Ett allmogefår ska vara vid gott hull, inte för fet och inte för mager.

Det är också viktigt att tänka på när lamningen infaller. Det är skillnad på vid vilken tidpunkt det är lämpligt att börja med kraftfoder beroende på om lamningen beräknas till januari jämfört med om lamningen inte infaller förrän i början på våren.

Mineraler
Under hela året ska det finnas tillgång till saltsten samt mineraler med koppar. Inför lamning ges e-vitamin och selen enligt föreskrift

Vatten
Fåren ska varje dag ha tillgång till FRISKT VATTEN.

Om du har frågor om skötsel av allmogefår (inte frågor som bör besvaras av veterinär), kontakta någon i styrelsen eller genbanksansvarig. Kontaktuppgifter finns på hemsidan. Vi svarar gärna på frågor.

9. Hur stor bör en vinterhage vara?
Beror mycket på underlaget. Blir det upptrampat och kladdigt är det inte bra med tanke på djurens klövar och att parasiterna trivs.
När man fått de första lammen är det bra om man kan byta till en “ren” rasthage.

10. Hur stor yta behöver ett får inomhus om det har tillgång till vinterhage?
Enl. Djurskyddsbestämmelserna för får och get SJV, ska golvutrymmet förutom foder häcken vara minst 1,7 m2/ vuxet djur och minst 0,5 - 1 m2/ lamm.
Plats vid foderhäck ska vara minst 0,35m -0,45m/ djur.

11. Måste man byta beteshagar, eller går det att hålla fåren friska ändå med tanke på inälvsparasiter?
Betesbyte är att rekommendera. Om man har mark så att djuren betar i hagarna vartannat år, minskar man parasittrycket och slipper i bästa fall avmaskning.
För lammen är viktigt att det första betet de släpps på är ett ickesmittat parasitfritt bete eller ett bete som bara används till välkomstbete några veckor varje vår.
Ett bra sätt att hålla koll på hur mycket och vilka parasiter man har är att lämna in träckprov för analys. Då får man hjälp av veterinär att bedöma om avmaskning är nödvändig. Är man med i fårhälsovården har man två gratis analyser av träckprov per år.

12. Hur gammal och vilken vikt bör det vara på slaktdjuren?
Lammen slaktas på hösten ungefär vid sex månaders ålder. Vad lammet väger är bara intressant om man skickar sina djur för slakt till ett slakteri ex.vis Swedish meats. Slakteriet har sina gränser för vad de bedömer som en bra slaktvikt. Slaktar man hemma för husbehov har varken ålder eller vikt betydelse.

13. Hur ofta bör man avmaska och vilket preparat ska man använda?
Man avmaskar tackorna på våren någon dag innan man släpper dem på bete för att hålla så rent som möjligt åt lammen. Det bästa är dock att lämna in träckprov och låta en veterinär bedöma om avmaskning är nödvändig. Träckprov kan man också ta på hösten på lammen och ev. bara avmaska dem om det visar sig nödvändigt.
Se också fråga 13.

14. Vilken ras är lämpligast till tovning, spinning och skinn?
Ullen varierar inom varje ras
Generellt kan man dock säga att Roslags-, Helsinge- och Värmlandsfår har en ganska grovfibrig ull (garnet/tovade filten blir stickigare). Åsen-, Dalapäls- och Klövsjöfår har en finfibrigare ull. Den finfibrigaste ullen hos allmogefåren har Svärdsjöfåret vars ull liknar finull.
Men som sagt det varierar mycket inom raserna. Var rädd om lammullen den är alltid mjukast.
Till tovning lämpar sig alla sorter. Roslagsull kan dock vara svårtovad då den ibland innehåller mycket grova långa hårstrån men den går att tova.
Till spinning lämpar sig alla sorter
Det är viktigt att man själv tittar på de olika fårraserna och pratar med fårägare för att bilda sej en uppfattning även om ullen.
Vad gäller skinn så kan man använda alla raserna och bereda skinnen.