fsa logoFöreningen Svenska Allmogefår

Tabacktorpsfår 

 

Snabbfakta

 

Ursprung

Maj-Britt Persson och Arvid Nilsson, Tabacktorp, Västansjö Ekshärad, Värmland.

Genbanksstart  

2014

Färg

Vanligen vita, ibland färgade.

Ull

Varierar, men ofta mjuk och lockig.

Horn

Tackor kulliga, baggar kulliga eller behornade.

Vikt

Mycket små. Tacka ca 20 kg, bagge ca 30 kg.

Mankhöjd

Små till mycket små.

Antal lamm

Oftast 1 lamm.

Brunstperiod

Året runt.

 

 

Lta 2tackor

 

Lta 3tackor

 

Tabacktorpsfar-baggen

 

Genbanksansvarig

Rikard Andersson
Slöta Nolgården
52197 Vartofta
070-896 26 56 (kvällstid 18 - 20)

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Tabacktorpsfåren kommer från gården Tabacktorp i Västansjö utanför Ekshärad i Värmland. 

Fåren har funnits på gården så länge man kan minnas och fram tills ca 1960-hade flera gårdar i byn samma typ av får som gick gemensamt på skogen.
Förr i tiden lammade fåren inomhus mitt i vintern. På sommaren släpptes tackorna tillsammans med lammen lösa i skogen. När de togs in var betäckningen redan avklarad, slumpvis av de egna bagglammen. 

Fåren har vad man minns varit vita, men de senaste åren har några enstaka svarta lamm fötts. De har sparats och på så vis har andelen färgade får ökat och är i nuläget runt 10%. Man ska inte sträva efter att öka variationen i färger utan rasen ska bevaras med ungefär den andelen man har.

Fåren är mycket små, mindre än Dalapälsfår och Roslagsfår.
Behornade baggar förekommer men de flesta baggarna är kulliga. Inte heller det ska förändras utan man ska sträva efter att båda sorterna förekommer.

Svansarna är relativt korta och ullfria. Öronen är små. De har ofta lite pannlugg. De flesta fåren har en speciell ansiktsprofil.

De har kvar en gammal egenskap från de gamla skogsfåren och det är att de är vaksamma och skygga mot främlingar, men tama mot sina ägare.

Vi vet väldigt lite om hur husdjur såg ut förr i tiden, studerar man tex gamla skrifter så står det kanske hur många får man hade men inte vilken färg eller om de hade horn.

Tabackstorpfåren är "de där fåren som alltid funnits på gården", man har inte funderat så mycket över deras utseende och på så vis förstärkt eller försvagat vissa utseenden. Förhoppningsvis så har man kanske här kvar ett bra exempel på hur de verkligen såg ut förr i tiden. Det finns inga belägg för att det var ovanligt med vita får förr i tiden.