Dala Pälsfår





Genbanksansvariga

Nya genbanker, genbanksintyg och årsrapporter

Marianne Carlsson
Nordhem 108
444 94 Ucklum

0706-226178
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Avelsrådgivning
Louise Westerberg
Ormön 116
74296 Gräsö
070-311 22 03

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Dala Pälsfåren kommer från byn Åsen i Älvdalens socken och har fått sitt namn pga. skinnens huvudsakliga användning. En del unga lamm har en speciell pälslock där den långa stapeln slutar i en liten korkskruv och dessa lammskinn användes tidigare som bräm på kasungen. Kasungen är vinterns ytterplagg till de flesta sockendräkterna i Siljanstrakten, t.ex. Moras och Orsas, och detta ytterplagg skall ha bräm av lammskinn (franslammskinn) vid kanten nedtill, vid knäppningen fram och runt handlederna.

1976 inköptes de första fåren av en av föreningens medlemmar och med hjälp av gamla fällar och dräkter kunde man konstatera att det var får av den ras som funnits i byn under lång tid. Fåren hölls av familjen Bergström och när de inte kunde ha kvar dem så gick en del till familjen Umaerus i Floberga i Harbro och en del till Alf Norin i Strängnäs. Ytterligare några får hittades 1996 hos Bruno Niss i Sörsjön och hans bagge togs till vara. Baggen fick namnet Weit, som betyder vit på dalmål, och han fick stor betydelse för rasen.

 

Dala-Pälsfåren användes tillsammans med Norsk spelsau när ryafåret rekonstruerades och ryafåren kan få en liknande pälslock men den är mycket tyngre och har en mindre korkskruv.

Dala Pälsfåren är små, tackorna väger ca 30-35 kg och baggarna ca 50 kg, mankhöjden är i medeltal 61 cm. Tackorna får ett eller två lamm och kan lamma tre gånger på två år. De flesta fåren är vita och kan ha mörka fläckar på kropp, huvud och på benen. Svarta lamm förekommer men dessa blir oftast grå som vuxna. Tackorna är oftast kulliga men kan ha hornanlag, baggarna har horn.

 

Ullen kan vara allt från finull till rya men ryatypen överväger. Den är inte enhetlig på kroppen och det kan finnas både finull, gobeläng och rya på samma får (typiskt för allmogefår). Ryatypen är lång, vågig eller rak med mjuk bottenull. Ullfiberns diameter är mindre än på ryafåret. Enstaka djur kan ha övervägande ull av gobelängtyp. Märghår är relativt vanligt och baggarna kan ha manhår på hals och bog.

 

Dala Pälsfåren är friska och härdiga och har goda modersegenskaper. De har en stark flockkänsla och har alltid en ledartacka med hög rang och en "vaktmästartacka" med låg status i flocken. De har kvar mycket av den vaksamhet som krävs för att "fäboddjur" ska klara sig vilket innebär att de knyter an till sin skötare men är misstänksamma mot främlingar.

 

Dala Pälsfåren bevaras i genbank av Föreningen Svenska Allmogefår sedan 1997.